Hemligheter

By Ablakok (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Hemligheter i rollspel är ett omtvistat koncept. Hemligheter är en spännande och kul krydda till rollspel men frågan är hur man gör med förhållandet mellan informationen som spelarna har och den som deras rollpersoner har.

Jag har provat att ge spelarna olika ingångsvärden och förkunskaper om berättelsen i dess inledning för att försöka skapa spänningar och motsättningar mellan spelarrollpersonerna. Och detta är som jag förstår det ett vanligt sätt att använda hemligheter i rollspel. Jag tog också spelarna åt sidan många gånger för att berätta sådant som bara skedde just deras rollpersoner. Till min förvåning blev hemligheterna i det äventyret inte alls särskilt intressanta eller viktiga för handlingen, de mer eller mindre glömdes bort. Många av spelarna visste inte hur de skulle förhålla sig till den informationen som bara de fått och höll därför den hemlig trots att det gavs guldlägen för dem att avslöja sina hemligheter och göra en bra berättelse. Och det här tyckte jag var problematiskt, för i många fall hängde en ganska stor del av handlingen på att en viss hemlighet kom fram. Spelgruppen som helhet blev mest frustrerade över att de inte visste vad de skulle ta sig till och personen som satt på informationen visste inte hur hen skulle använda sig av den.

Efter att ha lyssnat på lite olika podcasts har jag insett att många spelgrupper som uppskattar handling och drama (snarare än uppdrag och problemlösning) faktiskt inte håller hemligheterna hemliga mellan spelarna! Detta tror jag fungerar huvudsakligen eftersom det inte handlar om att överleva eller gå segrande ur ett äventyr, utan om att göra en bra berättelse och ha kul i interaktionen med de andra spelarna. På så sätt utnyttjar de inte det faktum att de känner till varandras hemligheter för personlig vinning. Istället hjälps de åt att avslöja hemligheterna på intressanta ställen i berättelsen.

Den absolut största fördelen med detta är att hemligheterna på så vis, i mycket större utsträckning kommer upp till ytan över huvud taget. För det är ju faktiskt så att hemligheter som kommer fram först efter spelet inte är lika intressanta som ifall de kommit upp under spelets gång och på så sätt påverkat berättelsen. Det är också roligare för spelarna under spelmötena ifall de också får ta del av och sätta sig in i de andra rollpersonernas dilemman och situationer.

Jag skrev i ett tidigare inlägg om vad man har sin rollperson till och vad syftet med dennes fortlevnad är. På samma sätt som det där kan vara mer intressant att tänka att rollpersonen någon gång kommer stryka med och att det handlar om att göra detta på ett så spektakulärt sätt som möjligt – kan det vara mer intressant att försöka avslöja sin hemlighet på ett så spektakulärt sätt som möjligt och få den att bli så inflytelserik på berättelsen som möjligt (istället för att bara försöka förhindra att den kommer fram).

Vill ni höra mer om hemligheter och hur olika spel hanterar detta rekommenderar jag Narrative Controls avsnitt Secrets. Jag kan tyvärr inte hitta avsnittet där Podcon tar upp ämnet (då de har ganska bristfälliga show-notes och ganska många och långa avsnitt) men å andra sidan är de så bra så ni borde lyssna på alla avsnitt ändå.

Bild: Kreimhild’s Complaint av Emil Lauffer. Beskuren.
By Ablakok (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *