Björkagården (One-shot)

Hem Forum Spelkrönikor Björkagården (One-shot)

Detta ämne innehåller 1 svar, har 1 deltagare, och uppdaterades senast av  Peter Malmberg 5 månader, 4 veckor sedan.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #1132

    Peter Malmberg
    Forumledare

    Demonstration vid Kodachicon 2017
    One-shot. 2017-05-26

    Rollbesättning:
    Saga (34). Gårdsfrun. Kyligt förhållande med den buttre Styrbjörn. Mor till Unn. Nära vän med Torgrim.
    Styrbjörn (30). Gårdsherren. Far till Unn och farbror till Torgrim.
    Unn (16). Gårdsparets dotter som har sin farbror Ymer som mentor. Söker frihet i sitt liv. Bästa vän med Brunhilde.
    Brunhilde (16). Piga på gården som fått i uppdrag av Styrbjörn att hålla ett öga på Unn. Fåordig. Ogillar den mörka skogen och lämnar helst inte gården alls.
    Ymer (41). Bror till gårdsherren Styrbjörn och far till Torgrim.
    Torgrim (19). Son till gårdsherrens bror Ymer. Smider planer med Brunhilde.

    #1133

    Peter Malmberg
    Forumledare

    Kapitel 1. Höst. Dag 1.
    Ymer står i en stencirkel i närheten av gården och försöker lära upp Unn, Torgrim och Brunhilde. Ymer är vis och gammal och vill bli respekterad för sin kunskap. Ynglingarna är ointresserade så han ryter ifrån och får dem att förstå att det är viktigt det han försöker lära dem. De förstår detta men är fortsatt tveksamma till den tråkiga sysslan.

    Senare på dagen pratar Torgrim och Saga. Hon säger att Styrbjörn är olidlig att leva med och att hon vill följa med Torgrim på hans stundande resa till Krikland. Hon uppmanar honom att övertala hans far att låta henne åka med. Torgrim lovar att göra detta.

    Fram mot kvällen smiter Unn iväg ut i skogen för att uppleva lite frihet. Brunhilde uppmärksammar att hennes vän försvunnit men vill inte själv lämna gården och får istället Torgrim att följa efter Unn. Vid en bäck finner han henne och han ger sig till känna. Sen frågar han vad hon gör där och hon svarar att hon letar efter något djur att jaga. Torgrim säger att det också finns farliga djur ute i skogen och att hon inte borde ge sig iväg ensam. Därefter tar han med henne hem och hon följer självmant med.

    Väl åter på gården möter Brunhilde dem. Torgrim säger först till Unn att ifall det här händer fler gånger måste han berätta för hennes föräldrar. Sen uppmanar han Brunhilde att hålla bättre koll på Unn.

    Det har blivit mörkt och Brunhilde har tagit med Unn ut till ladugården för att mjölka. När de sitter där säger hon åt Unn att sluta smita. Unn förklarar då att hon tycker här är så tråkigt på gården och att hon inte vill undervisas. De uppmärksammar att ifall hon utbildar sig skulle hon kunna ge sig ut på en längre resa. Brunhilde vill att Unn ska förstå att hon sätter Brunhilde i klistret när hon smiter på det där viset. Unn lovar att försöka och det är ju bättre att kunna röra sig lite än att helt bli innelåst (vilket ju är risken ifall föräldrarna inte känner att de kan lita på henne).

    Innan de ska gå till sängs kommer Styrbjörn fram till Torgrim och undrar var han har varit under dagen. Torgrim vill inte berätta att Unn smitit ifrån Brunhilde så han ljuger och svarar att han bara tittat till fällorna. Styrbjörn anar att han inte sagt hela sanningen men kan inte förstå vad det kan vara som Torgrim döljer. Torgrim styr samtalet åt ett annat håll och tar upp framtiden och sin resa därifrån. Styrbjörn undrar varför han vill göra resan och får till svar att han vill ut och utforska. Styrbjörn undrar om det inte räcker att han utforskar häromkring i skogarna. Torgrim har redan gått de flesta stigarna i trakterna och säger att det är tråkigt. Styrbjörn är misstänksam men Torgrim säger åt Styrbjörn att själv ta tag i något i sitt liv istället för att ifrågasätta honom. Sen går han därifrån.

    Kapitel 1. Höst. Dag 2.
    Morgonen därefter står Ymer och Torgrim talar med varandra. Ymer säger att Styrbjörn berättat om Torgrims resa. Sedan gör han en paus och säger att när hans son nu ska ut i världen så vill han att Torgrim ska veta att någonstans därute finns det en tvillingsyster till honom. Hon heter Greta. Torgrim undrar varför hans far undanhållit detta för honom under alla dessa år och får till svar att Ymer inte ville att Torgrim skulle ge sig iväg och leta efter henne innan han var mogen. Torgrim tackar för att Ymer tagit sitt ansvar.

    Senare på dagen framåt middag pratar Torgrim och Saga. Saga säger att hon tycker att Torgrim betett sig underligt under morgonen och undrar vad som står på. Torgrim väljer att inte tala om samtalet med hans far (som kanske egentligen är det han går och tänker på) utan låtsas som att det han tänkt på är Unn och att de hämtat henne från skogen. Han berättar om detta och säger att han är orolig. Saga säger dock att det inte är någon fara och att dottern brås på sin far. På tal om det, jag såg att du talade med min make, tog du upp det jag bad dig om?”. Torgrim erkänner att han inte gjorde det och Saga uppmanar honom att få det gjort snarast – vilket han lovar.

    Unn kommer till Ymer senare samma dag. Hon säger att hon vill att han ska lära henne läsa. Ymer förvånas och undrar varför hon kommer självmant nu, när de inte alls var intresserade så sent som igår. Hon förklarar att hon egentligen bara vill ut och upptäcka världen men att hon inser att det bästa sättet att komma härifrån är att utbilda sig. Ymer blir glad och förklarar att han uppskattar detta.

    Torgrim sitter och spänner sin båge när Styrbjörn kommer förbi. Hur går det? Undrar han. Torgrim visar honom bågen och lägger an en pil som han siktar bort mot en barkbit som sitter fäst på ett träd och träffar den nätt och jämt. Han räcker över bågen till sin far och frågar om han vill prova, men Styrbjörn avböjer. Torgrim tar sedan till orda och frågar sin far, angående den stundande resan, ifall Saga kanske vill följa med. Styrbjörn undrar vad det skulle gagna gården men inser samtidigt att han då ju blir av med den ständigt klagande kvinnan till vilken kärleken falnat för länge sedan. En längre tids lugn och ro på gården kunde inte skada. Och han ger således sitt godkännande.

    Kapitel 1. Höst. Dag 3.
    Brunhilde står vid eldgropen och ordnar med sin ost som hon är berömd för. Saga, Styrbjörn och Torgrim är där. Styrbjörn har snarkat hela natten och Saga har sovit oerhört dåligt. De är båda på dåligt humör och stämningen är hemskt tråkig. Saga klagar på att hon inte kunnat sova, Torgrim klagar på osten och Styrbjörn klagar över att alla bara klagar. Han säger att det ska bli skönt när Saga åker från gården så att det blir lite lugn i huset. Saga påminner om att Styrbjörn också drar dålig stämning med sig, som den gången han hamnade i bråk med granngården och högg av armen på den där huskarlen. Styrbjörn säger åt henne att äta och vara tyst.

    Kapitel 2. Sommar. Dag 1.
    Tiden går och knappt ett år senare är dagen inne för avfärd. Torgrim och Saga ska resa. Alla står samlade på tunet och ska ta avsked. Ymer står bredvid Unn som nu är en begåvad lärling. Ymer går fram till sin son Torgrim och kramar om honom och önskar lycka till. Därefter ger Ymer honom en sällsynt kristall och säger att hans syster Greta har en likadan. Torgrim vänder sig till Unn och plockar fram en pilbåge som han tillverkat och Unn blir mycket glad. Saga vänder sig också till Ymer och ber honom ta väl hand om Unn. Hon vänder sig sedan till Brunhilde och ber henne att hålla sig väl. Hon säger till Unn att vara försiktig men ansvarsfull – Brunhilde är ett bra stöd. Sedan vänder hon sig kort till Styrbjörn och säger ”farväl”. Brunhilde går fram till Torgrim och uppmanar honom att lova att han kommer tillbaka. Det gör han. Sen beger sig Saga och Torgrim iväg.

    Kapitel 2. Sommar. Epilog.
    Redan på natten samma dag som Torgrim gav sig av återvänder han till Björkagården. Han smyger sig in till sin faders bädd med kniven dragen och tänker tyst för sig själv att Styrbjörn nu få den ro som han längtat efter och förtjänar.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)

Forumet ’Spelkrönikor’ är stängt för nya ämnen och svar.